lauantai 24. toukokuuta 2014

Lääände



Åååh är på landet och njuter! Vilket underbart väder och vilken fin match pojkarna spelade i Minsk idag! Synd att finalen är på en söndag och man har jobb på måndag.. Som tur har jag jobb bara tills onsdag. Sen drar jag till lande och på lördag blir det klassträff som jag och Amanda ordnar. Det blir exakt 10 år sedan vi gick ut högis. 

perjantai 23. toukokuuta 2014

torstai 22. toukokuuta 2014

tiistai 20. toukokuuta 2014

Päivän piristys





Hämtade ett paket på Itella som min fina väninna hade skickat åt mig. Finns det nåt finare sätt att försöka muntra upp sin vän? Så glad att jag får vara hennes vän och få ta en del av hennes unge!


sunnuntai 11. toukokuuta 2014

Mothersday


Firade kanske den bästa morsdagen hittils! Vi startade med maken och min mamma till Borgå kl 12 och åt lunch hos min svärmor. Senare på eftermiddagen måste jag skynda mig till Hvitträsk för att fira fammu med pappa och min syster. Hvitttäsk är ett gemytligt ställe med god mat. 


Pappa och fammu åt sik

Jag och Susanna åt lamm




Igår hade vi kisastudio i Esbo med Petsku och Stiina





torstai 8. toukokuuta 2014

tilitys

Idag i bilen påväg på lunch med maken bara kom det ur hans mun "Musen, vad är det riktigt med dej? Du har en längre tid varit sådan där... Du är nästan aldrig glad och positiv längre". Frågade vad han menade.. "vadå positiv? jag är väl aldrig det..".

Men rätt har han ju. Jag har varit lite deppig, inåtvänd och saknar drive, osocial i snart 2 år. Jag har väl bara försökt fötränga mitt välmående och tänkt att jag inte orkar ta i tu med det och sedan har det bara blivit där och hänga. Om jag sku börja räkna upp här allt som jag går och grubblar på, allt som är fel i min omgivning och allt som är jobbigt psykiskt, så inte undra på att jag mår dåligt.

Jag har blivit grymt osocial och vill helst av allt bara vara ensam. Vill inte umgås med min man efter jobbet, vill bara vara ensam och sitta framför datorn och vänta på sömnen börjar komma. Vänner träffar jag också ganska sällan...
Jag känner mig väldigt övergiven, o-omtyckt och bortglömmen. Känner press, måste ha förståelse till precis allt, måste acceptera, måste förlåta, måsta göra mina plikter, måste orka. Men varför får jag inget tillbaka? Vad är det som är felet? Jag får lixom inte ut av något.

Det här känns också så onödigt att ens få lite "pusta ut" på en blogg. Jag har ju faktiskt förändrats. Jag vet inte hur man förändrar sin personlighet medvetet... Nu har jag ju förändrats omedvetet... mot någon helt jäkligt skadas person.

keskiviikko 7. toukokuuta 2014